KROUTHÉN, Johan

Language:       

Johan Krouthén developed in the 1880s, a light filled and finely tuned open-air paintings, including during periods of artists' colony at Skagen. His later works consist mainly of flowering gardens in the sunshine. He studied, even as a 14-year-old, of the painter Svante Leonard Rydholm, where he learned the basics of both painting and photography. 1875 Academy of Fine Arts school principle in Stockholm, where he met both Edward Perseus, Oscar Bjorck and Anders Zorn. He left the Academy of Fine Arts together with Zorn who was warned for poor discipline of study. In 1881 he traveled to Paris, but will return soon to Sweden again and paints landscapes of southern Sweden. He also travels to the "Skagen" in Denmark to paint.

Johan Krouthén studerade, redan som 14-åring, hos målaren Svante Leonard Rydholm där han fick lära sig grunderna i både målning och fotografering. 1875 vid Konstakademiens principskola i Stockholm, där han lärde känna både Edvard Perséus, Oscar Björck och Anders Zorn. Han lämnade konstakademien samtidigt med Zorn som blev varnad för dålig studiediciplin. 1881 reser han till Paris men återvänder ganska snart till sverige igen och målar landskap från Skåne och Bohuslän.

Sommaren 1883 följde han med Oscar Björck till Skagen där det fanns en liten konstnärkoloni med målare från Danmark, Norge och Sverige och där stannade Krouthén från maj till åtminstone oktober. Skagenmålarna förespråkade en konstnärlig naturalism och istället för väderbitna fiskargubbar målade Krouthén det flacka ödsliga landskapet vid Grenen.
Efter månaderna i Skagen återvände Krouthén till Linköping och fortsatte att måla landskap. 1884 lärde han känna den då 18-åriga Hulda Ottosson. De möttes på Linköpings slott där Hulda var med i en skönhetstävling. Huruvida hon vann tävlingen eller ej är dock osagt. Johan lär ha blivit fullständigt tagen av den vackra Hulda och hon blev först hans modell. De gifte sig 1886. Parets första barn dog samma år vid födseln. 1891 födde Hulda tvillingar men dog själv i barnsäng. Att försörja sig som målare i Linköping vid den här tiden måste uppenbarligen ha varit svårt och Krouthén anordnade flera konstlotterier med sina tavlor som priser. I Linköping målade han flera privata trädgårdar, Wallenbergska parken och Trädgårdsföreningen.
Målningen Vår i trädgården från 1886 visar Biskopträdgården och har tillkommit genom att Krouthén först fotograferat ett motiv och sedan målat detsamma i ateljén. I målningen har det från början funnits både en man och en kvinna med men mannen har senare blivit övermålad och en kvittenbuske har tillkommit. 1889 tilldelades målningen guldmedalj när den visades vid Salongen i Paris. Salongen har sagts vara impressionismens genombrott och flera svenska konstnärer fick pris. En jämförelse mellan fotografiet och den färdiga målningen visar att Krouthén lämnat realismen och blivit idealist; han nöjde sig inte med verkligheten utan lägger till skuggor och ljusdagrar. I intervjuer förklarade Krouthén att en målare ska skickligt och korrekt måla av naturen när den är som vackrast.
Under 1880-talet började han också måla porträtt och interiörer. Precis som i målningarna från trädgårdarna visar även interiörmålningarna människor som ofta sitter helt passiva. En av de mest kända av dessa interiörer är en målning som visar stiftsbibliotekare Segersteen i sitt hem. Erik Hjalmar Segersteen var en av Krouthéns gynnare och målningen visar Segersteen i sitt hem omgiven av sin konstsamling där man även kan se verk av Krouthén.
1891 avled hans hustru Hulda i "barnsäng" och Krouthén och hans barn flyttade till stadsdelen Gottfridsberg. 1902 gifte han sig med Clara Söderlund. Under 1890-talet blev han allt mer känd och han fick måla allt mer på beställning, till exempel porträtt av kända linköpingsbor. Han fick också göra målningar till kyrkor, bland annat altartavlan i Kärna kyrka, Vånga kyrka och Sankt Larskyrkan i Linköping.
1909 flyttade Krouthén och hans familj till Stockholm där han skaffade sig en ateljé på Valhallavägen. Några utställningar gjorde han aldrig och hans huvudsakliga kundkrets var fortfarande runt Linköping. Den moderna konsten gav han inte mycket för utan förklarade: "Konstlivet och konsten ha försämrats kolossalt. Den moderna konsten är varken konst eller modern. Vad slags ismer det än må bli tal om så äro de inte annat än en efterapning av en gammal konst på ett lägre kulturstadium."
Konstvetaren Ulf Linde menar att 1890-talet och framåt innebar en kvalitetsförsämring av hans verk. Ofta upprepade han sina motiv och plikten att försörja sin familj gjorde att han sneglade på vad konstköparna ville ha. Förlusten av sin älskade vackra Hulda sägs också vara en orsak till att hans konstnärskap påverkades under de närmast efterföljande åren efter hennes bortgången.
Krouthén fortsatte att ofta vistas i Linköping. I samband med Stora hotellets 80-årsjubileum var han 1932 sysselsatt med några stora målningar. Någon vecka före jul drabbades han av hjärnblödning och hittades död på sitt hotellrum.

Representerad:
Östergötlands Länsmuseum, Göteborgs museum, Norrköpings Museum, Norrköpings Stad.