Philip Von SCHANTZ
1928–1998, Sweden

Philip von Schantz, Målare, Grafiker

Biografi
Philip v S skulle enligt familjens önskan bli kavalleriofficer, och då han gått ut som etta på kadettkursen väntade en självklar officerskarriär, men i sista stund valde han i stället den ovissa konstnärsbanan. Hästkarl var han dock i 1950-talets början; han red som jockey på galoppbanorna samtidigt som han studerade för att bli målare. I båda fallen var han, officiellt, att se som amatör, och i båda fallen relativt framgångsrik. I Otte Skölds målarskola gick han i nästan tre år, innan han efter tre försök kom in på FrKA:s målarskola och fick Hugo Zuhr och Bror Hjorth (bd 19) som lärare. Dessförinnan hade han, på Otte Skölds rekommendation, tillbringat en tid i Paris i André Lhotes ateljé. Förmiddagspassens målarskola kom mycket snart att kombineras med eftermiddagsstudier på etsarskolan för lärare som Emil Johanson-Thor (bd 20) och Harald Sallberg (s 301). S kom därmed mitt in i den sv grafikens generationsskifte. Den Sallbergska "tusen-streck"-traditionen följdes 1953 av Jurgen v Konows (bd 21) sökande efter nya tekniska uttrycksmedel. S valde den mest måleriska av de grafiska teknikerna: akvatintetsningen, som i fem år kom att dominera hans produktion. Den första separatutställningen i Linköping 1956 visade både måleri och grafik, och när S ett år senare fick sin första stora framgång var det inte som grafiker utan som målare. FrKA:s stora statliga resestipendium gav möjlighet till studier i Paris, Rom och framför allt i den grekiska övärlden, beskrivna i entusiastiska reserapporter 1957–60. "Jag traskar ut, omtumlad, förbannad och lycklig. En solvind drar genom citronlunden."

Under 1950-talet fick grafiken ett publikt genombrott, till en del genom FiB:s konstklubb, vars grafikerstipendium S fick 1954. De tidigare ofta utstakade gränserna mellan målare och grafiker kom att suddas ut. Man började använda begreppet målargrafik, en term som passade S då och framgent. En tid kunde för honom måleriet dominera, en annan grafiken, i en tredje rådde ett växelbruk, men det var egentligen ovidkommande för S. För honom var det utvecklande och spännande att pröva sina motiv under de olika konstnärliga förutsättningar som de skilda teknikerna erbjöd. S blev en av det senare 1900-talets största sv målargrafiker, med en variationsrikedom som på ett nytt sätt berikade både måleriet och grafiken. Det blev dock främst grafiken som kom att bestämma 1960-talet. När v Konow 1959 omkom i en bilolycka, blev S biträdande lärare, tre år senare föreståndare för Grafik-skolan och därefter professor i grafisk konst.

1960-talet innebar även ett konstnärligt genombrott för grafikern S, först med en serie akvatintetsningar, Pilotsviten, tillägnad minnet av flygaren och författaren A de Saint-Exupéry och inspirerad av Gagarins första rymdfärd 1961. Rymdsviten följdes av ett antal linoleumsnitt där en mänsklig torso granskades i avgränsade närbilder, bl a boxaren Ingemar Johanssons ryggtavla. Vid ett museibesök i New York fascinerades S av en samling milanesiska stridshjälmar från renässansen. Några skisser på ett almanacksblad ledde till den sk Hjälmsviten, en serie akvatinter och linjeetsningar i tre versioner på mycket stora kopparplåtar, tryckta i små upplagor i två färger. I två varianter skar han plåten efter hjälmkonturen så att den framstod frilagd som i en vapenbok.

Kring S och Konsthögskolans grafikskola bildades 1964 IX-gruppen, en sammanslutning av nio grafiker, den äldste 40 år, den yngste 28. Gruppen kom att bli "ett kapitel i den svenska grafikens historia" (Bjurström 1994) med över hundra utställningar i Sverige och utomlands. Över tre decenniers verksamhet av en stor konstnärsgrupp har få motsvarigheter och visar en mycket ovanlig kamratsammanhållning. IX-gruppen upplöstes i och med S:s död.

De officiella engagemangen fortsatte att växa. S blev 1969 Konsthögskolans direktör, ett uppdrag han avsade sig redan 1972. Aret därpå ombads S överta chefskapet för Moderna museet där han, tillsammans med bl a Ulf Linde, två år senare kunde återöppna det ombyggda museet med den stora Ararat-utställningen. Före ombyggnaden hade han presenterat bl a Salvador Dali, Torsten Renqvist och Evert Lundquist. S avgick på egen begäran 1977 för att hinna ägna sig åt sitt eget konstutövande.

S:s dubbelroll var ovanlig i 1900-talets sv konsthistoria. Richard Bergh (bd 3) och Otte Sköld - läraren som S följde i spåren - är de enda jämförbara storheterna. Att ägna mycket tid åt pedagogiskt och administrativt arbete på hög nivå kan lätt leda till avbräck i den egna konstnärliga verksamheten. Detta gällde emellertid inte för S. De många "vid-sidan-om-tjänsterna" tycks tvärtom ha stimulerat arbetet i hemma-ateljén.

Sommarhalvåren i byn Gåsvik i norra Roslagen, där S efter faderns bortgång övertagit en gammal skeppargård, kom att stärka och styra utvecklingen och förnyelsen under det i dubbel mening fruktbara 1970-talet men kanske i än högre grad under de följande årtiondena.

En konsthistorisk återerövring inom stillebenmåleriet, en genre från 1600- och 1700-talen, blev ett medel för S att söka de gäckande gränsmarkerna mellan konstverk och verklighet, ett slags "konstverklighet" i den nya realismens följd. Allt avbildades i full skala mot en plan bildfond i betraktarens absoluta närhet, ofta placerat på en ådrad träskiva. Det klassiska centralperspektivet var bannlyst; en låda var en låda sedd rakt framifrån.

I en mängd målningar och färglitografier återgav S vardagsverkligheten i skep-parhemmanet: en bortslängd gammal spetsgardin, en zinkbalja han som barn badats i, vinbär i högar, äpplen och potatisar som kunde breda ut sig till hela landskap, träkappar, plåthinkar, grepar och andra redskap. S kände den förrädiska glidningen mellan illusion och illusionism; steget från vad som syns vara verkligt till det som ändå framstår som overkligt är kort. "Ögats och hjärtats förvillelser" sammanfattade han själv i en katalogrubrik. Denna publikt populära verksamhetsperiod - som kom många att se S enbart som en bildkonstens frukt- och bärodlare - kulminerade 1981 med den kända trälådan med krusbär och med schablon-påskriften J. LOVE A., en för de flesta klar hänsyftning på J L Almquists hyllning till svenska fattigdomens rikedom: "Blott Sverige svenska krusbär har." Författarens syn på en nationell realism, "om poesi i sak", delade S sannolikt, men hans framgång som "sommarbonde" överträffade Almquists; därom vittnar mängder av stilleben med Gåsvik-odlade vårprimörer och höstskördar. När S efter hand gav det strikt slutna bildrummet i trompe l'oeil frihet i djup och rymd, vidgades motivramarna och mångtydigheten. Bilder av sönderrostade plåtkannor och döda fiskar tillhör mindre tyskans Stilleben än franskans Nature morte och återgår främst på den holländska barockens Vanitas-måleri.

Sedan S i mitten av 1980-talet byggt ett nytt ateljéhus vid stranden av Väddö kanal gav den vidöppna närheten till verkligheten och naturen hans konst en ny inriktning. En serie stilleben visar kärl och vaser ställda intill varandra, så att det ena kärlets form mjukt och omärkligt övergår i och skapar det intillstående kärlets kontur och form. Perceptionspsykologins figur-grundfenomen sätter betraktarens djupseende ur spel: framför eller bakom? Denna "kärllek" får sedan en ny overklig dimension när landskapet förs in i bilden och objekten ställs upp mot ateljéns utblick mot Väddö kanal. En del av kärlen i raden överlämnar sin form åt den bakomliggande kanalens vatten och rymd. I små dagboksblad och en svit litografier och målningar prövade S olika tänkbara lösningar och variationer.

Under S:s sista år fick roslagslandskapet ännu en plats i hans konst. Gårdarna, ladugårdarna och uthusen längs den slingrande vägen blev till en ny bild av ett äldre sv jordbrukslandskap, där väggar, tak och gavlar blev byggklossar med bedrägliga förskjutningar mellan yta och djup. Men förgrundens nyplöjda åker var ingen synvilla utan påtaglig lerig verklighet. S var ledamot av den nybildade Roslagsakademin; det var vid en av dess sammankomster han plötsligt avled.

S hade ett 50-tal separatutställningar. De viktigaste var den retrospektiva Fem decennier på FrKA 1993 och den sista, öppnad på 70-årsdagen, på Grafikens hus i Mariefred, vars tillkomst han medverkat till. S gav genom åren ut inemot 300 grafiska editioner. Han illustrerade 1990-93 nitton Nobeldiplom för VA. S ritade även flera frimärken och var i 25 år ledamot av Postens konst- och programråd för filatelifrågor. Han hedrades sommaren 2000 med en frimärksutgåva med två motiv, Äppelkappe och Blåbärsfat.


Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Vad är grafik? En handbok i grafisk konst. Sthlm 1966. 124 s. (En Aldusbok A 171.) 2. uppl 1970.125 s. (Aldusserien 171.) 3. uppl 1975.127 s. 4.-6. uppl 1978, 1980, 1984. 127 s. (Aldusserien.) Overs: De grafiske metoderKhvn 1969, 123 s (Förening for boghaandvaerk, Serien for bogvenner nr 5; även Gyldendals oktavt>0ger). - Förord / Teknik [ur föreg] ([FIB:s konstklubbs årsbok,] 15, 1968. GHell-man, P v S o R Sellgrad, Träsnitt, Sthlm 1967, s 5-7). -Konstnärsutbildningen - vad skall den ge? (Konkret, [årg 3*,] 1969, Staffanstorp, 4:o, nr 2, s 32 f). - Från början [inledn, till kommenterade bilder] ([FIB:s konstklubbs årsbok] 17, 1970. G Gierow m fl, IX:s bok, nio granska berättelser, Sthlm 1969, s 56). - Förord / [teknik, ur arb 1966] ([FIB:s konstklubbs årsbok,] 18, 1971. P v S, R Sellgrad o B Sydhoff, Litografi, Sthlm 1970, s 4-7). - Om grafikens regler (Synpunkt [utg av FIBs konstklubb, Konstfrämjandet o Riksutställningar,] årg 4,1973, Sthlm, 4:o, nr 4, s 13 £)¦ - Fiskens tecken. [Sthlm, tr] Uddevalla 1997. 270 s, 16 s pl i färg. - Hälsningsanförande som preses 1987-92 i FrKA, Meddelanden, 1986/89(-1991/92), Sthlm 1989-92.

Redigerat: H Platte, Färggrafik i vår tid. [Omsl: Grafik. Färggrafik ...] [Sthlm, tr] Stuttgart [1965]. 4:o. 133 s. - Sidney Nolan. Moderna museet ... [Utställning 17/1-7/3 1976.] Sthlm 1976. 36 s. (Tills med N Ohman; Moderna museets utställningskatalog nr 133.)

Källor och litteratur
Källor o litt: ED:s konseljakter 28juni 1963, nr 17, o 30 dec 1966, nr 8; Utbildn:dep:s konseljakter 30 nov 1973, nr 1, allt i RA.

IX - nio grafiker, ed B Magnusson (NM, utställn:kat 516, 1989); P Bjurström, Tre decennier sv grafik (1976); dens, P vS, grafiker (1979); dens, P vS o hans grafik (1987); dens, IX, ett kapitel i den sv grafikens hist (1994); A Ellenius, Visionär verklighet - om P v S o hans bilder (Upplands nations årsskr 1985); dens, P v S, Still lifes (1991); dens, P v S, Exploring the landscape (1999); O Granath, Another light: Swedish art since 1945 (1982); N-G Hökby, P v S, målningar 1970-1977 [Gävle museum, utställmkat 1977-78] (1977); dens, P v S, nordiska bilder okt 1989, Galleri Prag, Khvn (1989); dens, PvS: inte bara bär (1993); U Linde, P v S (P v S hösten 1983 [Thielska galleriet, ut-ställmkat] (1983); PvS från fem decennier, FrKA, SAK [utställmkat 1993], ed G Nilsson (1992); B Se-well, P v S, 21 water colours (1983). - Nekrier i dagspressen.


----------------------

Philip Von Schantz studerade vid Otte Skölds målarskola, företog resor till Frankrike och bl.a. studerade för André Lhote, Konsthögskolan i Stockholm.

Separatutställningar i urval:
1956 Länsmuseet, Linköping, 1958, 1960 Gummesons konstgalleri Stockholm, 1964 Norrköpings museum, 1964 Krognoshuset, Lund, 1965 \\\"Sex separata\\\", Liljevalchs konsthall Stockholm, 1966 Tokyo International Exhibition of Art, 1967 Indiana University, USA, 1967, 1970, 1974, 1978, 1979, 1982, 1986, 1990 Galerie Aronowitsch Stockholm, 1969 Kunsterforbundet Oslo (tillsammans med Stellan Mörner), 1973 Grafiska Sällskapet, Stockholm (retrospektiv), 1973 Kristianstads museum, 1977 Galerie Leger, Malmö, 1977 Gävle museum, 1978 Konstforum Norrköping (tillsammans med Ulrik Samuelsson), 1978 Galleri Astley Uttersberg, 1978 Galleri Malmgran Göteborg, 1978 Centre Culturel Suédois Paris, 1981 Stefanotti New York, 1983 Galleriet Hia Riemer Köpenhamn, 1983, 1985 Saga Scandinavian Art Ltd London, 1983 Norrtälje konsthall (invigningsutställning), 1983 Thielska galleriet, Stockholm (retrospektiv), 1983 Jönköpings läns museum (retrospektiv), 1984 Památník Národního Písemnictví Prag, 1984 Povazske Muzeum Ziline, 1984 Galerie Bonnier Genève, 1985 Galerie Beau Mont Bryssel, 1985 Konsthallen Härnösand, 1986, 1989 Galleri Prag Köpenhamn, 1986 Galerie Altes Rathaus Inzlingen, 1986 Galleri 92 Östersund, 1986 Fundacao Calouste Gulbenkian, Centro de Arte Lissabon, 1988 American Swedish Historical Museum Philadelphia, 1988 American Scandinavian Society New York, 1988 Galerie Bonnier Genève, 1993 Konstakademien Stockholm (retrospektiv), 1993 Galleri Astley Seattle, USA, 1998 Grafikens Hus Mariefred (retrospektiv).

Samlingsutställningar i urval:
1951 Östergötlands konstförenings vårsalong (debut). 1954 Nordiska Grafikunionen Norge. 1957 L\\\'art graphique contemporain en Suéde Paris. 1959 Graphic Arts of Sweden New York. 1960 Schwedische Graphic der Gegenwart DDR. 1961 Färggrafiktriennalen Grenchen (även 1964, 1967, 1997). 1962 Grafiska Förberedelser Moderna Museet Stockholm. 1963 Grafikbiennalen Ljubljana (även 1971). 1966 Grafikbiennalen Tokyo. 1966 Grafikbiennalen Krakow (även 1970, 1972, 1978, 1984). 1968 100 Years of Swedish Prints USA. 1970 Contemporary Swedish Graphic England. 1970 Nordens Professorer F15 Norge. 1970 \\\"Bild blir till\\\" Konstfrämjandet Stockholm och Örebro. 1971 Premio internationale Biella Italien (även 1973, 1984, 1987). 1971 Idylles et aggression Paris. 1972 Biennalen Venedig \\\"grafica d\\\'oggi\\\". 1972 Swedish Art Tokyo. 1973 Kunstmarkt Köln (även 1977). 1973 Folio Seventy three San Fransisco Museum of Art. 1973 Gravure Suecas Mexico. 1976 Sechs Graphiker aus Schweden Västtyskland. 1976 Svensk Grafik Jakarta Indonesien. 1978 Galerie Ahlner \\\"Fröken Julie\\\" (med P G Thelander och Erik Dietman). 1978 Konsttriennalen New Dehli. 1978 SAK akvarellutställning Konstakademien. 1978 Svenskt 70-tal Moderna Museet Stockholm. 1980 Grafiktriennalen Liljevalchs. 1980 Svenska Grafiker Galeria Asbaek Köpenhamn. 1981 \\\"8 Temperaments\\\" NUNSKU utställning i Canada och USA. 1982 Biennale Internationale de la Gravure Belgien. 1982 A Scandinavian view USA. 1982 Acquarelli Svedesi Galleria il Segno Rom. 1982 Swedish Printmakers World Print Gallery San Fransisco. 1984 \\\"Provtryck\\\" Nationalmuseum. 1985 Svensk Konst. NUNSKU utställning Kina. 1987 Scenes from Sweden London. 1995 \\\"Fantasy and reality\\\" The China National Art Gallery Beijing (arr: Galleri Astley). 1995 \\\"Fantasy and reality\\\" The National Museum of Contemporary Art Seoul Sydkorea. 1996 Galleri Astley Taiwan Museum of Art Taichung. 1997 \\\"Samtida konstnärer ser på Liljefors\\\" Prins Eugens Waldemarsudde. Har även deltagit i IX-gruppens utställningar i ett flertal länder. För utställningsförteckning se under rubrik \\\"IX-gruppen\\\".

Representerad:
Nationalmuseum Stockholm, Moderna museet Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Malmö museum, Rooseum Malmö, Norrköpings museum, Länsmuseet i Gävleborgs län Gävle Östergötlands länsmuseum Linköping, Borås konstmuseum, Jönköpings läns museum, Kalmar läns museum, Kristianstads läns museum, Värmlands museum Karlstad, Västerbottens museum Umeå, Västmanlands läns museum Västerås, Ystads konstmuseum, Örebro läns museum British Museum London, Museum of Modern Art New York, Cleveland Museum of Art USA, The Library of Congress Washington USA, Allendemuseet Chile, Statens Museum for Kunst Köpenhamn Danmark, Bradford City Art Gallery England, Indiana University USA, California College of Arts and Crafts USA, Hanaholmen Helsingfors Finland, Trondheims Kunstforenings Faste Galleri,Norge, Fredrikstad Kommune Norge, Nationalmuseet Island, Moderna Galerija Rijeka Kroatien, Muzej Savremene Umetnosti Belgrad Serbien, Institut Tessin Paris, Nationalgalleriet Prag Tjeckien, Musée du petit format Couvin Belgien, Nationalmuseet Krakow Polen, Bibliotèque Royale Albert Premier Bryssel, Museo Nacionale de la Estampa Mexico City

Source: https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=6364 Art Signature Dictionary