Georg Von ROSEN
1843–1923, France/Sweden

Georg von Rosen var en målare av den traditionellt akademiska skolan. Han föddes i Paris 1843 där hans far var generalkonsul, vid fem års ålder flyttade familjen till Sverige. När von Rosen var tolv år började han i Konstakademiens principskola där han fortsatte till 1861. Året därefter begav han sig till världsutställningen i London. von Rosen påverkades där mycket starkt av belgaren Henri Leys målningar som visade historiserande scener från medeltiden och renässansen, själv har han berättat om de omvälvande intrycken:
"Stående hvar dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utstllningen, den omgifvande mängden, ja hela den exsterande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre."
Fascinationen för den belgiska konstnärens måleri föranledde von Rosen att bege sig till Antwerpen och söka upp Leys hos vilken han därefter tillbringade en tid. Tillbaka i Sverige utförde han målningen Sten Sture d.ä. intåg i Sverige som visar Leys influenser. Målningen belönades med kunglig medalj och uppskattades på grund av sitt bildspråk av Oscar II. von Rosen begav sig därefter iväg på olika studieresor i världen, till Egypten, Palestina, det Osmanska riket, Grekland och Ungern. Han tillbringade också långa perioder i Rom och München innan han återvände till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han sin kanske mest välkända komposition av Erik XIV och Karin Månsdotter.
Källa: www.auktionsverket.se

Målare, tecknare, grafiker, Studerade vid Konstakademien 1855-1861 för Karl Gustaf Plagemann i Stockholm. Han uppmärksammade Hendrik Ley\\\'s historiemåleri, särskilt motiven från 1500 och 1600-talet.
Han målningen, Sten Sture den äldres intåg i Stockholm efter slaget vid Brunkeberg och blev klar med den 1864.
Mellan åren 1865-1867 reste han till Ungern, Grekland, Turkiet, Palestina, Egypten och Turkiet. Han var även en tid i sin födelsestad Paris, studerade Delaroches och Corot\\\'s målningar. Senare begav han sig Brüssel och slog sig ner där och umgicks med Hendrik Ley till dennes död 1869. Därefter studerade han i München under Karl Piloty och fullbordade där den stora duken Erik XIV.
Han återvände till Stockholm och bl.a. fann behag i Gustav Cedergrens måleri. Framgångarna och utmärkelserna följde slag i slag. Han fick sitt stora genombrott med tavla Erik XIV och Karin Månsdotter 1871.
1875 blev han vikarierande professor och 1880 ordinarie.
Han var exentrisk och en briljant organisatör. Han krävde diciplin av sina elever och gav skriftliga varningar, som både Anders Zorn och Bruno Liljefors fick ta del av. Under hans tid vid Konstakademien fick han inte uppleva genombrottet av impressionismen före sin död.
Representerad: Nationalmuseum i Stockholm med dess mästerligt karaktäriserade personer, den ljusa Karin Månsdotter, Göran Perssons mörka skepnad och mellan dem den vankelmodige Erik. En annan duk med liknande motiv är Karin Månsdotter hos Erik XIV i fängelset Statens museum for Kunst i Köpenhamn, med tavlan Sfinxen. 280x365 cm, Nationalmuseum i Stockholm var han sysselsatt 1887-1907. Som porträttör var han särskilt framstående, och bland dessa arbeten märks: Oscar II, Stockholms slott, skiss i Prins Eugens Waldemarsudde, Nordenskjöld i polarisen.
Källa: Internet