Peter DAHL
1934, Norway/Sweden

PETER DAHL har visat sitt måleri på Waldemarsudde vid två tidigare tillfällen, båda gångerna i regi av Carl-Axel Valéns Galleri Aix. År 1984 presenterades litografiserien Fredmans Epistlar tillsammans med några monumentalmålningar över samma tema. Utställningsprojektet dominerades av den två meter höga och mer än fyra meter breda målningen Stolta stad (epistel 33) - senare ersatt med gobelängversionen vävd av Handarbetets vänner. Bellmanssviten kom därefter att exponeras internationellt. Som bekräftelse på framgången tilldelades konstnären Stockholms stads kulturpris. Två år senare inleddes på Waldemarsudde en vandringsutställning, där en annan av hans målningar i det större formatet, Borgerlig bakgrund, intog den centrala platsen.

När Peter Dahl för tredje gången framträder på Waldemarsudde sker det i form av retrospektiv utställning, den första i sitt slag.

Inför hans omfattande produktion öppnar sig ett perspektiv som erbjuder den förundrade åskådaren rik mångfald och intensivt berättande - samhällskritiska impulser, uppror, klaustrofobi, frigörelse, dionysiska tillstånd, eufori, burlesk, frodighet, sensualism, generositet, självupptagenhet, ansikten, kroppslig närvaro, existentiell reflexion, livfulla parafraser, fabulerande, dunkla parker, vida landskap och moln...

Vägen fram till denna bildvärld öppnas genom igenkännande och identifikation. När konstnären förenar fantasi och erfarenhet av fundamentala mänskliga ting med direkt tilltal saknas sannerligen inte möjligheter att hans verk blir tillgängligt för många. Det ligger nära till hands att förklara Peter Dahls popularitet med utgångspunkt från detta antagande, och lägg därtill att han som född norrman blivit en ryktbar person i kungariket Sverige. Att som bildkonstnär bli föremål för folkets hyllning är inte utan komplikationer.

Den stora publikens spontana reaktioner och de konstförståndigas överväganden uppvisar attitydskillnader, låt vara att visuell sensibilitet inte alltid behöver vara en fråga om inskolning. Det kan här vara av värde att erinra om att upplevelser och känslor förmedlade genom konstverk inte nödvändigtvis är detsamma som upplevelser av konstverk. Även känslolivet har sina variationer, även det äger normbildande förmåga - redan här är villkoren skiftande. Den estetiskt renodlade betraktelsen ställer emellertid tillkommande krav, vare sig den söker korrespondens mellan uttrycksfull form och innehåll eller är på jakt efter det intresseväckande konstverket i all sin autonoma slutenhet.

Konstens institutioner har utvecklat skilda, mer eller mindre renläriga smakideologier. Uppenbart är att någon ful ständig sinnesfrid inte kan garanteras i konstens värld, särskilt om man som Peter Dahl med ärlighet och konsekvens håller fast vid sina konstnärliga övertygelser. De estetiska konjunkturerna är osäkra och ofta skoningslösa. Kotterivälden har kommit och gått.

Peter Dahls självbiografiska skrifter har mycket att berätta om konstpolitisk oro. Allt det han hade vigt sitt liv åt - måleri och teckning - föreföll att stå inför sin förintelse när Moderna museet i början av 1960-talet verkade i neodadaistisk och »informell« riktning. Omkring 1970 fick han sitt genombrott med sina »kritiskt realistisk« bildserier Vårat rum och Drömmar i soffhörnet. Udden var här riktad mot skvallerpressens förljugna idealbildning, vilket inte hindrade att hans uppsåt ansågs vara ärekränkande. Men även om han i sak sympatiserade med vänstern, fick han som lärare vid Valand många tillfällen att begrunda vänsterfundamentalismens oförsonlighet. Och på senare tid har postmodernismens företrädare kommit att formulera tankar som kan synas vara svårförenliga med Peter Dahls bilduppfattning. Meningar om konst förblir föränderliga, bevekelsegrunderna växlar. Ändå kan det inte råda någon tvekan om att Peter Dahl genom sitt vitala måleri och sina skrifter lämnat ett bestående bidrag till den svenska konstens historia.

Omkring 1950 framhöll konstnärens far att det »litterära« måleriet var omodernt i Sverige samtidigt som han beklagade att den svenska koloriten var alltför tam. »Då behöver ju svenskarna både litterärt måleri och starka färger,« svarade den unge Peter Dahl. »Det som inte finns behövs. Det återstår bara för mig att ställa allt till rätta«.

1934
Peter Christian Dahl föds i Oslo.

1939
Flyttar till Stockholm; grundlägger Caribanien.

1947
Målar akvarellen Bron (kat.nr.2.). På baksidan av denna akvarell har konstnären i efterhand skrivit » Denna akvarell målades under 1947 när jag var 13 år och det var när jag målade denna bild, inspirerad av Reidar Aulies målning från Essen i Ruhr, kallad djunglen, som jag beslöt mig för att bli konstnär « Aulies målning hade han sett vid ett besök på Nationalmuseum i Stockholm.

1950
Fascinerades av Tolvskillingsoperan av Brecht och Weill som han ser i sällskap med fadern.

1952
Skriver Paintbook - en sorts dagbok om måleriet. Intresserar sig för surrealismen och Salvador Dalí.

1953
Familjen Dahl flyttar från lägenheten i Traneberg till ett radhus i Råckesta (nära Vällingby).

1954
Blir svensk medborgare.

1955
Studentexamen vid Högre Allmänna läroverket på Kungsholmen samt värnplikt vid Svea Livgarde.

1956
Målar den samhällskritiska Alabamaserien inspirerad av Brechts Mahagonny.

Utför flera oljemålningar med motiv från Rienholds konditori på Djurgården i Stockholm (numera Värdshuset Ulla Winblad).

1957
Den 21 februari skriver han i sin dagbok » Jag är 23 år och har ännu en tid att leva. Jag vill inte måla abstrakt, inte konkret, inte akademiskt. Jag vill måla människor, ljus, och fantasi. Jag vill skapa liv och ljus. Jag hoppas innerligt att jag ska finna uttrycket. Saknar förmåga?« Reser på sommaren med sin flickvän Berit Strömberg till Berlin i Östtyskland för att lära mer om kommunismen.

1958
Efter att ha studerat vid olika målarskolor under kortare perioder antas han 1958 som en elev vid Konsthögskolan och kommer att studera där fram till 1963. Med Lennart Rodhe som huvudlärare inriktar han sig på att lära sig bildbyggandets grunder men får emellanåt mothugg från läraren som kan säga: » Du gör mig bekymrad , Peter! Du är en så typiskt germansk ochså! Du måste bli mera fransk!«
Får även teckningslektioner av Bror Hjort om vilken Dahl säger: » Han såg ut som ett sagoväsen och hans vänligt intelligenta och underfundiga blick var svår att tyda. Det var inte lätt att veta om han var aningen ironisk och la ut en fälla när han gav beröm.«

1959
Färdigställer Celluiansk Världsatlas i samarbete med Chartografiska institutet i Janiko. Gifter sig med Berit Strömberg.

Erhåller stipendium för studier i Gerlesborg i Bohuslän för att måla landskap under september. I sina memoarer skriver konstnären: » Gerlesborg var mera en konstnärskoloni och kulturhärd än skola och där fanns inte bara bildkonsnärer utan även musiker och andra kulturpersonligheter. Komposiotören Maurice Karkoff spelade och skämtade och Hans Fromén sjöng visor till sin gitarr. Jag tyckte att jag hade haft tur som plötsligt hamnat i ett så förnämt sällskap och började känna mig som en riktig konstnär. Det var en härlig avspänd miljö. «

1960
Färdigställer Caribansk Imperialatlats.

1963
Avslutar sina studier på Konsthögskolan (Mejan) och skaffar en källarateljéi Huddinge. Blir medlem i KRO (Konstnärernas Riksorganisation) och engagerar sig livligt i konstpolitiska frågor (arbetade bl.a. för införandet av konstnärslöner).

Hans måleri kan ses som en utveckling från klassicism till sensualism (från Poussin till Rubens).

1964
Startar tillsammans med konstnären Olle Baurnan Tecknarskolan som är en demokratiskt upplagd grundutbildning i bildbyggandets principer titan dominans av en lärares auktoritet. I memoarerna skriver han: » jag tyckte att vi hade gjort en enastående upptäckt och drömde om det framtida kollektiva måleriet med hela orkestrar av konstnärer som skulle skapa verk av hittills okänd skönhet. «

1967
Första separatutställningen äger rum hos LeifNielsen på Galerie Prisma i Gamla Stan i Stockholm. Utställningen blev mycket omtalad och fick ett Positivt mottagande i pressen.

I målningen Anna ocb Anna från detta år har konstnären hämtat inspiration från Brecht och Weills opera De sju dödssynderna.

1968
Arbetar på temat förtryckta och utsatta människor (äveni skulpturform), t.ex. målningen Galler som inköps av Pontus Hultén till Moderna Museet. I denna målning syns nakna människokroppar hopträngda bakom ett galler. En liknande bildidé förekommer på omslaget till SKP:S tidskrift Folket i Bild/Kulturfront 1972. Börjar delta i samlingsutställningar.

I målningen Patienten (tillhör Göteborgs konstmuseum) igenkänner vi bland de kostymklädda herrarna bl.a. Charles de Gaulle och Georg Kiesinger (efter tidningsfoto från Konrad Adenauers begravning). Ställer ut tillsammans med Ulla Zimmerman på Galerie Prisma under mottot » Vi och De «. Utställningen, i vilken även texter med politiskt radikala budskap ingick, kunde av konstnären i efterhand betraktas som » överpedagogiskt «.

I sina memoarer skriver konstnären om denna tid: » Jag deltog i debatter och skrev artiklar i tidningar och tidskrifter. Jag fann nöje i att provocera och skaffa mig fiender. Det gjorde mig ännu mer förträfflig. Allt jag skrev och sa var visserligen inte pinsamt, jag kan ställa upp än idag på en hel del av det, men sättet och situationen skäms jag över. «

1969
Undervi sar vid Gerlesborgsskolan i Stockholm och är även tillförordnad rektor under en kortare period vid skolan. » Det var en tid som var mycket intensiv och som sjöd av tro på framtiden. Det skulle bli en ny och bättre värld genom vår medverkan « minns konstnären.

Börjar på hösten undervisa vid Teckningslärarinstitutet på Konstfack med stor entusiasm: » Nya fantastiska och underbara konstverk skulle skapas av folkets konstnärer jag, mina kollegor och elever skulle bli pionjärerna som äntligen fört konsten tillbaka till dess rättmätiga ägare och utövare, folket. «

I verkligheten blev det inte fullt så storslaget och redan efter några veckor begärde Dahl avsked.

Deltar i utställningen » Rodhe och hans elever « på Konstakademien med bl.a. målningen Hommage à 91:an Karlsson och Kalle Anka. På denna utställning visades även Två turister i vilken Kalle och Rosa för första gången figurerar; de återkommer senare i sviterna Vårat mm, Drömmar i soffhömet och Kalles dröm.

1970
Ställer ut serien Varat rum (från 1969) på Galleri Prisma (nu på Sibyllegatan i Stockholm), » en sorts livsfris i kortfilmsversion, där genuskonflikter ersatts av klasskonflikter, och ett försök att skapa en syntes mellan popkonstens kyliga objektivitet och expressionismens patos. « (Edwards 1996) Utställningen innebar Dahls första större genombrott som konstnär; kritiken var övervägande positiv. Den visas på flera gallerier och museer i Sverige samt i Bergen, Norge.

Utför Drömmar i sofflörnet, en samhällssatirisk serie innehållande 20 målningar med motiv delvis hämtade från skvallerpressen. Den var hastigt målad, ett arbetssätt som konstnären kommenterat: » jag skapade inte för evigheten och kunde inte stå halva mitt liv med arbetet innan det kunde visas. jag såg det som en dagsvisa. Senare skulle jag ägna mig åt att måla för evigheten. Men nu var det bråttom.«

Den 11 december beslagtas Liberalismens genombrott i societeten, som är en av målningarna i serien (den s.k. » Sibyllamålminge «) och som stämplats som sedlighetssårande, på order av kammaråklagare Erik Ekström. Den hämtades av polisen på Göteborgs Konsthall, där den ingick i temautställningen » Skräck«. Tavlan återlämnades till konstnären den 24 april 1971 efter att förundersökningen lagts ned.

1971
Serien Kalles dröm målas i protest mot beslagtagandet av » Slbyllamålning « och till försvar för konstnärens yttrandefrihet. Serien, som visades på ett flertal gallerier och museer i Sverige samt i Wasa, Finland, förvärvades av Stiftelsen Helge Lindens Minne, innehåller 14 målningar.

Tillträder tjänsten som huvudlärare i måleri vid konstskolan Valand i Göteborg, en tjänst han kommer att inneha i två år. Tiden på Valand präglades av häftiga politiska stridigheter och sammandrabbningar i vilka KFML (r) utgjorde en stark kraft på vänsterkanten i ständig opposition mot det etablerade.

Målar interiörer från krogar och nattklubbar, bl.a. från Restaurang Kometen, som var ett populärt tillhåll för konstnären och några av hans elever. Målar även scener från demonstrationståg (till följd av den s.k. Menedsrättegången) som konstnären själv gick med i. Hans kommentar lyder: » Att gå i ett sådant demonstrationståg och demonstrera för något som kändes rätt ingav styrka och säkerhet, samtidigt som det skrämde mig, eftersom jag insåg att KFML (r):s stalinister ignorerade vanliga demokratiska normer och allt vad humanism hette. Väldet hängde i luften som om det egentligen var våld som var målet och menedsrättegång bara en förevändning för att demonstrera styrka. «

1972
Trycker de första färglitografierna för Galerie Prisma.

1974
Åter i Stockholin målar han bl.a. Triumf samt Minne av segerparad i Oslo 1945. Ställer ut arbeten frän Valandstiden på Galerie Prisma (bl.a. Minne från demonstration i Göteborg). Målar sviten från FPA-baren i Huddinge och förutom självporträtt även porträtt av vänner.

Maj Brit Wadell, Göteborgs universitet, ger ut boken Kritist realism, en studie av ett rättsfall, som handlar om, polisingripandet mot tavlan Liberalismens genombrott i societeten på Göteborgs konsthall 1970.

1975
Publicerar böckerna Modellteckningens grunder, 0, Maecnas! sarnt Caribaniens historia I.

Utnämns till professor i måleri vid Konsthögskolan (Mejan) i Stockholm. Som lärare på Mejan vann han inget större gehör bland eleverna då han ivrigt försökte betona vikten av modellstudier.

Inviger Galleri Händer i Stockholm med separatutställning, huvudsakligen porträtt. Samtidig utställning på Svenska Bilder, Stockholm, på temat EPA -baren.

Medverkar i tidningen Arbetaren (1975-80) som konstrecensent. Recenserar bl.a. sin egen utställning (!) under rubriken » självkritik, självförnekelse och självberöm «, i vilken han inledningsvis skriver: » Det mesta han visar känns skissartat och oavslutat. Dahl tycks, vilket även gäller bilderna O, Maecenas, inte ha haft tålamod att vänta tills bilderna fått mogna. «

1976
Reser med eleverna till Rom. Förälskar sig i eleven Elisabeth Jansson.

Skaffar sig en stor ateljé i Aspudden, en förort till Stockholm, varifrån han har en vidunderlig utsikt över Stockholin. Påbörjar bl.a. målningen I väntanpå något som skildrar en man och en kvinna, isolerade från varandra vid var sitt bord i en restauranglokal.

1977
Ger ut boken Med mina ögon.

1978
Skiljer sig från Berit Strömberg och barndomsvännen Jan avlider, två händelser som sätter sin prägel på målningen Gröna rummet, målad tre år senare.

1979
Säger upp sig från lärartjänsten på Mejan.

Publicerar en essä om konstnären Alvar Jansson i konsttidskriften Paletten nr 1.

Gör den första gobelängen i samarbete med Handarbetets Vänner för Rosenbåd, Stockholm. Utför hedersporträtt på Stellan Arvidson till Statens porträttsamling, Gripsholm.

1980
Ger ut boken Konstnären som magister vilken han summerar sina erfarenheter från Mejan och Valand.

Målar krogscener, t.ex. Vino Tinto-gänget porträtterande, förutom sig själv, konstnärsvännerna Elisabeth Jansson, Lars-Olof Wiberg, och Leena Luostarinen.

Ett långvarigt samarbete inleds med galleristen Carl-Axel Valén på galerie Aix. Han beställer en litografiserie Vin, kvinnor och män.

Får av Statens konstråd i uppdrag att utföra två väggmålningar i Malmö musikhögskolas kafé och restaurang.

1981
Utför målningen Vem är krogens konung? i vilken konstnären figurerar i centrum med ett snapsglas i handen.

1982
I december startar en större vandringsutställning på Konstnärshuset i Stockholm anordnad av Hans Leijonhufvud på Galleri Händer.

Inleder samarbete med Arbman & Lenskog och Atlantis genom bildboken Konstnärens arbete som visar olika stadier av arbetet med målningen Dans i det blå.

1984
Litografiserien med samtliga Fredmans epistlar (tryckt av Arne Andersson, Nacka) ges ut och visas med början på Waldemarsudde. Blir en stor publikframgång och turnerar därefter på flera orter i Sverige, visas även på Nasjonalgalleriet i Oslo, F 15 i Moss, Paris, Reykjavik, Isafjördur, Warszawa, Mexico City, El Salvador, Buenos Aires och på 11 platser i USA's svenskbygder som Seattle, Cranbrook och Philadelphia. Sviten litografier förvärvas bl.a. av Nationalmuseum i Stockholm och Nasjonalgalleriet i Oslo samt Museo Santo Domingo, Mexico City. Bonniers ger ut Fredmans Epistlar med samtliga litografier. Ur förordet av Sven Delblanc läser vi: » Bellman har stått upp ur graven i Peter Dahls bilder, en Bellman som länge varit begraven under avhandlingar och andakt, en ung och vild och grotesk Bellman, som ännu har ungdomens kraft att chockera, som ännu är fjärran från Bellman? Nej, kanske inte. Men det är sanningen om en Bellman vi har alltför lätt att glömma av idel respekt för vår klassiker, en Bellman som ständigt måste väckas till liv på nytt för att inte en levande mästare ska förtorka till mumie.«

Utför monumentalmålningen Stolta Stad, en triptyk som framstår som en verklig apoteos över Stockholm på Bellmans tid. Motivet utföres även som gobeläng av Handarbetets Vänner och placeras i Riksdagshuset i Stockholm.

Erhåller Stockholms stads kulturpris 1984 för Bellmanssviten.

1985
Ur detta års produktion märks målningarna Paris mutas, Tre gracer samt backanalscenen Löst prat.

1986-87
Utför monumentalmålningen Borgerlig bakgrund, ingående i en vandringsutställning i Galerie AIX regi, som visas med stor framgång på Waldemarsudde, Lunds konsthall, konstmuseerna i Norrköping, Sundsvall Kalmar med flera platser i Sverige. Nasjonalgalleriet i Oslo köper målningen Paris mutas. Galerie AIX ger ut katalog med samtliga målningar återgivna i färg. Göteborgs konstmuseum köper Liberalismens genombrott i societeten ur serien Drömmar i soffhörnet.

1988
Invald som ledamot i Konstakademien.

1989
Väggmålningen Mercurii i triumf i Handelshögskolan Stockholm utföres. Utför även sju väggmålningar för bostadsområdet Jarlaberg i Nacka.

Deltar med Torbjörn Lenskog i en omfattande reklamkampanj som Dagens Nyheter arrangerar - » En levande tidning «.

Memoarboken Mot ljusare tider publiceras, och följs av ytterligare tre böcker: Kanske konstnär (1990), Rätt och fel (1992) samt Ofullbordat (1994).

1990-91
Utför monumentalmålningarna Före floden och Floden med långa rader av hopträngda, förtvivlade människor, en återgång till liknande motiv utförda under sent 60-tal.

Målar 1990 första versionen av Min farmors hus, en ljus och livsbejakande målning med minnen från farmoderns hus Knausen utanför Oslo.

1991
Gör i samarbete med Hanser & Co, Stockholm, bildspel av arbetet med Dans i det blå och vinner med det bildspelsgrandprix i Stockholm.

1993
Utställning med Dahls arbeten visas på Konstnärshuset och på Konsthallen i Göteborg.

Målar utsikter över staden från ateljén i Aspudden under olika årstider, himlarna med dramatiska molnformationer.

Lars-Göran Oredsson ger ut boken Peter Dahl i Fogtdals små konstböcker.

1994-95
Vandringsutställning i egen regi med målningar från 1990-93 som Floden, Till Benito, Min famors hus och flera utsikter från Aspudden på bl a Konstnärshuset, Stockholm, Göteborgs konsthall och Galleri Brandstrup, Moss. Ger ut katalog med samtliga målningar återgivna i färg.

1996
Avslutar arbetet med T.C.P's handatlas.

I oktober utkommer Folke Edwards bok om Peter Dahl, utgiven av Bonnier Alba.

1997
Gör ett antal målningar på temat Tomteboda rangerbangård vilka ställs ut på galleri Händer Aloha, Stockholm. Deltar i utställningen Caribe-Suecia i Casa de las Americas, Havanna.

1998
Ställer i februari ut på Dianahuset, Norrtälje, med sviten Tomteboda rangerbangård. Deltar i Ernst Billgrens filminspelningar på Färgfabriken i Stockholin 12-15 februari(» Vardagsrum «).

Boken En vintersaga på Haga utkommer med akvareller utförda av Dahl till Lennart Hellsings dikter. Deltager på Nordiska akvarellsällskapets utställning på Waldeinarsudde, en utställning som sedan visas på flera platser i landet. Deltager i utställningen » Hjärtat till vänster « på Göteborgs konstmusem.

1999
Retrospektiv utställning på Prins Eugens Waldernarsudde med målningar, teckningar, skulptur och grafik. Delar av utställningen visas på Kalmar konstmuseum under sommaren och därefter på flera platser i landet. Utför litografiserie med intryck från Restaurang Prinsen. Ger ut TCP's handatlas i 100 numrerade exemplar. Gifter sig med religionshistorikern Fil. dr. Tina Hamrin.

Source: http://www.peterdahl.com